Så här fungerar direktdemokrati med Direktdemokraterna

Här är Direktdemokraternas hemsida där du kan läsa mer om hur partiet fungerar:
http://direktdemokraterna.se

Annonser

Krönika: ”Politisk makt för egen vinning”

En krönika införd i Fria Tidningen/Östhammars Nyheter den 31 oktober 2014:
http://www.osthammarsnyheter.se

Politikers floskelfyllda pladder från talarstolen kostar bara medborgarna pengar. ”Politiska partier garanterar endast sin egen existens”, menar veckans krönikör Yvonne Ahtaanluoma-Pettersson.

Slut på kaffe och cigg. Jag går till butiken. Där utanför sitter en kvinna med en pappersmugg. Kvinnan är inte på något sätt påträngande. Jag bekräftar att hon finns med ett ”hej”. ”Where do you sleep at night”, frågar jag. ”Caravan”, svarar kvinnan blygt. Jag lägger pengar i pappersmuggen. På hemvägen tänker jag att ingen väljer att tigga om det finns andra sätt att försörja sig på.

Väl hemma funderar jag på helt andra tiggare. De där som dyker upp vart fjärde år. De tigger helt ogenerat röster i en tävling som kallas Valet. Pengar har de redan. Med ett knack på dörren bekräftar de att jag finns. De tränger sig inte in, men på. De vill ha min röst i Valet-tävlingen. ”Det är viktigt med bra skolor”, berättar en tiggande politiker. Det hade jag inte en aning om. Jag har förstås alltid trott att det är viktigt med dåliga skolor.

Dagen efter tävlingen har de tävlande lämnat arenan och har endast sig själva som publik och bekräftar varandra i och utanför talarstolen. Allt detta pladder i talarstolen kostar oss medborgare mycket pengar. Till vilken nytta?
Politiska partier garanterar endast sin egen existens. De finns för sin egen skull. Någon garant för demokrati är de inte. Även i diktaturer finns ju politiska partier.

Behöver vi politiker som tar beslut vi själva kan ta? Självklart inte! Medborgare behöver kunnig och utbildad personal i förvaltningarna. De finns redan på plats.
Inga sakfrågor har någonsin hittat sin lösning med politiska ideologier och slagord som ”enade vi stå”, ”mer liberalism”, ”mer närodlat”. Flosklerna haglar.

Politiker håller inte på med politik. De samlar makt för att driva egna särintressen. För att politiker ska kunna fortsätta samla makt behöver de bekräfta medborgarna en gång vart fjärde år med gratis broschyrer till alla, hurra! Folkviljan kommer till tals bakom en skärm, hurra!
”Varför kalla en kamp om makt för politik när det helt enkelt är en kamp om makt”, undrade den brittiske politiske teoretikern Bernard Crick. Det undrar jag också.

Till exakt vad behöver vi politiker? De har ingen utbildning för det de tar beslut om. Det är därför de mest tongivande politikerna inte vågar släppa talarstolen och stå till svars för beslut de inte ens själva begriper, men som medborgarna får leva med konsekvenserna av.
De är tjänstemännen som har utbildning och kompetens och det är medborgarna som har erfarenheterna. Tänk ett så strålande samarbete vi skulle kunna ha!

Medborgare behöver inte politiker. Det är politiker och politiska partier som behöver medborgare, inte för demokratins och politikens skull, utan för maktens. Med makt följer vad? Pengar! Man behöver inte svälta på kommunalrådslön. ’Money talks’ och makt korrumperar och växer där den redan är stor, på demokratins bekostnad. Men nu håller ju inte maktmänniskor på med demokrati, så demokratibristen är inget som bekymrar dem.

’Money talks’ i en pappersmugg och är väl investerade pengar. Valsedlar i valkuvert är bortkastad demokrati.

Yvonne Ahtaanluoma-Pettersson
Öregrund

Bli medlem i Demokratiskolan

Hej där! Det var ett tag sedan 🙂 Jag väcker den sovande bloggen med ett tips till dig från mig. Demokratiskolan har jag deltagit i, och det är väldigt upplyftande kan jag intyga! Ta dig tid att läsa om den, på skolans hemsida, och där kan du även bli gratis medlem: http://www.demokratiskolan.se

”Skulle ett samhälle kunna fungera utan politiker?”

En mycket bra fråga 🙂 In och rösta:
SKULLE ETT SAMHÄLLE KUNNA FUNGERA UTAN POLITIKER?
http://folkmening.se

Följ Folkmening på Facebook

Demokratiskolans intervju med Olle Wästberg – ordförande Demokratiutredningen 2014

Kanonbra intervju med Olle Wästberg, ordförande för Demokratiutredningen 2014:

Skolan lär tyvärr bara ut vad demokrati är generellt sett, men mycket  lite om hur den fungerar i praktiken, till exempel vilka som bestämmer vad, hur landsting fungerar, hur kommuner och riksdag fungerar, hur man gör folkinitiativ, medborgarförslag och den typen av information. Där borde skolan ha en tydligare uppgift.
Det är det ena, och det andra som vi kommer att påpeka är behovet av nätkunskap och källkritik i skolan. Om man går riktigt långt tillbaka i tiden, efter andra världskriget, då fanns det mycket av källkritisk utbildning och det hade att göra med erfarenheten av nazismen och indoktrineringen. Då kände man i Sverige att man måste lära den nya generationen att genomskåda propagandan. Men det har fallit bort sen dess.

Länk: Läs Demokratinskolans hela intervju med Olle Wästberg

cropped-Demokratiskolan-banner1

Joakim Sigvald: En liten betraktelse över den mänskliga naturen

Gästskribent Joakim Sigvald är en av två författare till boken Flytande demokrati

En liten betraktelse över den mänskliga naturen

Människan är en mångfacetterad varelse, men i grund och botten kan vår karaktär reduceras till i vilken grad vi besitter följande tre grundläggande kapaciteter: mod, intelligens och moral.

Väldigt förenklat kan man antingen ha eller sakna någon eller samtliga av dem. Utifrån den analysen kan människorna dela in i åtta olika typer.

Den första typen, som vi kan kalla Vargen, besitter samtliga; mod, intelligens och moral. I ett idealsamhälle gör vi vargarna till våra ledare och de lyckas dessutom samarbeta med varandra. Men risken är att vi antingen förtrycker dem på grund av rädsla, eller att de i brist på styrning livnär sig på sina medmänniskor och ägnar sin energi åt att bekämpa varandra i konkurrens om toppositioner.

Sedan har vi tre typer som saknar någon av dessa tre. De är:
Hyenan, som saknar moral, men har mod och intelligens. Oxen, som saknar intelligens, men har mod och moral, samt Åsnan, som saknar mod, men har intelligens och moral. Dessa tre tenderar att vilja gå sin egen väg, ofta med mindre lyckat resultat. Men med ett kompetent ledarskap har de mycket att bidra med.
Hyenan behöver ett auktoritärt ledarskap, annars hittar den på rackartyg. Oxen behöver ett tydligt ledarskap, annars skapar den oreda. Åsnan behöver ett förtroendeingivande ledarskap, annars blir den motsträvig och vägrar hjälpa till.

Ytterligare tre typer besitter bara en kapacitet. De är Grävlingen, som har mod, men saknar intelligens och moral, Fåret, som har moral, men saknar mod och intelligens, samt Råttan, som har intelligens, men saknar mod och moral. Dessa tre klarar sig dåligt på egen hand och behöver vara en del av en heterogen och solidarisk grupp som gemensamt besitter alla tre egenskaper. Lämnas de för sig själva eller bara umgås med sina likar riskerar grävlingarna att bli ligister och hulliganer, råttorna att bli tjuvar och ögontjänare, medan fåren lätt blir förlamade av rädsla och obeslutsamhet.

Slutligen har vi Blötdjuret som saknar alla tre kapaciteter. Blötdjuret kräver mycket omvårdnad och kan inte förväntas bidra med mycket, men inte heller ställa till med mycket skada.

Om man vill generalisera över oss svenskar som politiska varelser så kan man nog säga att vi visserligen har hjärtat på rätta stället, men uppvisar brist på både mod och intelligens. Vi beter oss med andra ord som får. Så som varandes får är vi rädda för vargar och väljer hellre åsnor till våra ledare. Och detta kan sammanfatta problemet i Sverige idag:

Vi är en nation av får som leds av åsnor.

Anders Lönnfält: De politiska systemen måste bli mer flexibla

Gästskribent Anders Lönnfält är en av två författare till boken Flytande demokrati

De politiska systemen måste bli mer flexibla

Finn Bengtsson och Rolf K Nilsson skriver på SvD Debatt den 4 januari om att väljarna bör få mer verklig makt
Vi instämmer helt i denna strävan. Bengtsson och Nilsson vill nå detta mål genom att ta makt från partiledningarna och ge till de enskilda riksdagsledamöterna. Detta är säkert en god sak, men det är ändå att sätta ribban för verklig makt oerhört lågt. Verklig makt måste vara mer än rätten att rösta på en politiker vart fjärde år.

Demokrati är folkets möjlighet att fatta beslut i politiska frågor. Den representativa demokratin vi har idag är inte idealisk ur denna synvinkel. Besluten fattas de facto inte av folket utan av politiker utsedda av folket. Detta var en nödvändig inskränkning i tider med stora avstånd och dåliga kommunikationer. Men de tiderna är förbi. Väljarna är inte längre passiva objekt ute i provinserna vars intressen måste försvaras i huvudstaden. De flesta av oss är välinformerade, väluppkopplade och i allra högsta grad kompetenta att tillvarata våra egna intressen. Om vi ges en chans vill säga. Vårt politiska system utgår fortfarande från att väljarkåren är en ansiktslös massa med väl avgränsade önskemål som lätt låter sig grupperas och representeras av några stora åsiktsmaskiner som vi kallar partier. Det är inte verklig folkmakt. Det är partimakt.

Den moderna tekniken har dock gett oss ett alternativ. Flytande demokrati är en förbättring av direktdemokratin. Där direktdemokratin tvingar medborgarna att rösta själva eller avstå i varje politisk fråga låter den flytande demokratin medborgarna välja om de vill rösta själva eller låta en politiker rösta i deras ställe. Makten ”flyter” mellan medborgarna och politikerna. Ofta ligger den hos politikern, men så fort medborgaren önskar så går det att rösta själv i en fråga eller för den delen byta politiker. Ingen politiker kan på förhand veta vilket inflytande den kommer att ha i en specifik omröstning. Mandatperioder förlorar sin mening.

Flytande demokrati innebär att väljarna får makten på riktigt. Politikerna degraderas från makthavare och beslutsfattare till att vara rådgivare och representanter i ordets verkliga betydelse. En politiker som röstar klokt och i linje med väljarnas önskan kommer att få fortsatt förtroende medan en självupptagen och maktfullkomlig politiker kommer att få se sitt politiska inflytande reduceras till intet. Eftersom politikerna inte längre får fria händer i fyra år kommer svepande ideologiska generaliseringar få ge vika för diskussion, pragmatism och kompromisser i sakfrågor.

Det är osäkert om många av dagens politiker fortfarande vill vara politiker i en flytande demokrati. Om man blivit politiker för maktens skull, för att få styra och bestämma, så är antagligen inte den nya politikerrollen särskilt lockande. Politikerna i en flytande demokrati kommer antagligen vara mer av den akademiska typen, vana att argumentera och komma med idéer, men också ödmjuka inför att besluten ytterst tas av någon annan. Det är inte nödvändigtvis någon dålig sak. Kanske är det precis den sortens politiker vi vill ha och behöver. Flytande demokrati kan ta oss dit.

Demokratiutredningen

Demokratiutredningen
Den 18 januari lämnar Demokratiutredningen sitt betänkande till demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Efter överlämnandet anordnas ett seminarium som är öppet för allmänheten. Kom och ta del av och diskutera förslag och idéer om hur demokratin kan bli mer jämlik! Betänkandets innehåll kommer bl.a. att kommenteras av tidigare demokratiutredare Bengt Göransson och tidigare demokratiministrar Birgitta Ohlsson, Britta Lejon, Jens Orback och Mona Sahlin.
Anmäl dig här. Ladda ner inbjudan här.

Folkmening.se – ”Vad anser svenska folket”

Folkmening.se är en ny plattform:

Folkmening.se är en partipolitiskt oberoende folkrörelse. Vi eftersträvar neutralitet och objektivitet i våra frågeställningar. Frågorna formuleras utifrån  ambitionen att de inte skall vara ledande.

Du kan bara rösta en gång per fråga från din dator eller din mobil. Om du är osäker på hur du ska rösta i enskild fråga, så vänta tills du känner dig säker och återkom till frågan senare. Du kan bara rösta JA eller NEJ. Har du inte tagit ställning så kan du alltid återkomma när du vill.

Om du har en egen fråga du skulle vilja dela med dig av så är du varmt välkommen att skicka den till Folkmening.se. Vi förbehåller oss dock rätten att utse de frågor som vi anser har relevans för Folkmening.se. Vi förbehåller oss även rätten att omformulera din fråga om så behövs, utan att kärnan i frågan blir lidande.

Vi garanterar din anonymitet och vi tar tydligt avstånd ifrån all form av åsiktsregistrering eller annan form av insamlande av privata uppgifter. Det ligger inte, på något vis i vårt intresse.

Vår ambition är att få veta vad svenska folket egentligen tycker i olika frågeställningar, samt att få dela med oss av svenska folkets samlade mening till svenska folket själv.
folkmening

Peter Nobel: Varför skyddas rasisterna?

Debattartikel i UNT 28 september 2014: De intresserade vet att Sverige 1971 anslöt sig till 1965 års FN-konvention mot rasdiskriminering, ett folkrättsligt avtal inom ramen för mänskliga rättigheter, där medlemsstaterna förbinder sig att under straffhot förbjuda organisationer, ”som främjar och uppmanar till rasdiskriminering”, men att Sverige inte har ett sådant förbud.
Det är också klart att regeringsformen, RF 2.24, tillåter undantag från annars grundlagsstadgad föreningsfrihet just för att Sverige skulle kunna ansluta sig till konventionen och följa den. I RF 1:10 slås numera vidare fast att Sverige samarbetar med FN. Samarbete förutsätter att man håller vad man lovat. FN behöver allt stöd av stater med gott anseende vad gäller människorätt.
Men i drygt 40 år har FN:s kommitté mot rasdiskriminering och dess 18 experter från hela världen, som kommit och gått, ihärdigt men förgäves uppmanat Sverige att bota denna brist i sin lagstiftning.
Läs hela debattartikeln hos UNT – Varför skyddas rasisterna?

Artikel i UNT 2 november 2015: Peter Nobel tar fram konventionstexten och läser högt:
– Konventionsstater ska olagligförklara och förbjuda organisationer samt organiserad propaganda och all annan propaganda som främjar och uppmanar till rasdiskriminering, samt förklara deltagande i sådana organisationer eller i sådan verksamhet som brottslig gärning som är straffbar enligt lag. Han tittar upp, och tillägger:
– Det gäller också stöd till, inklusive finansiering av, sådana aktiviteter.
Läs hela artikeln hos UNT – Nobels text blev viral