Ett parti för flytande demokrati – Ett utdrag ur boken ”Flytande demokrati” av Anders Lönnfält och Joakim Sigvald

Alla partier är i någon mån demokratiska. De flesta styrs ytterst av sina medlemmar. Likväl ligger den direkta makten nästan alltid hos ett litet fåtal partifunktionärer. Ett fullt ut demokratiskt parti, om vi nu kan föreställa oss något sådant, skulle vara radikalt annorlunda. Själva partiorganisationen skulle visserligen styras av partimedlemmarna, ungefär som i vanliga partier, men dess politik skulle bestämmas av alla medborgare – hur skulle partiet annars kunna veta vad folket verkligen vill?

Detta gör att man knappt kan tala om det som ett politiskt parti längre. Folk skulle bli förvirrade. Frågan ”Vad står ni för?” går inte att besvara på något enkelt sätt. Även de som är i grunden positiva till mer demokrati skulle antagligen vara skeptiska till en början. Det krävs att man ändrar inställning till begreppet parti för att fullt ut kunna ta till sig konceptet. Istället för att se på politik som något som kommer från partierna till medborgarna måste man se på politik som något som kommer från medborgarna till partierna.

Har man väl accepterat tanken så finns det många fördelar med ett helt demokratiskt parti – ett parti som bygger på principen om flytande demokrati. Den kanske viktigaste är att partiet skulle vara den ideala plattformen för att iscensätta ett systemskifte mot en verklig demokrati på samhällsnivå. De politiska partierna har redan monopol på den politiska makten. Om majoriteten av folket röstar in ett demokratiskt parti i riksdagen så råder i praktiken demokrati. De övriga partierna kan inte längre diktera politiken utan tvingas lyssna på folkets röst i varje fråga. Att införa flytande demokrati är en mycket stor förändring. (För den som är osäker är flytande demokrati ett system där folket bestämmer, till skillnad från nu då en liten politisk elit bestämmer.) Stora förändringar är alltid riskabla. Risken finns att man gör fel som kan få allvarliga konsekvenser. Och även om allt går enligt plan kommer det ändå bli en omställningsperiod med de utmaningar som det innebär. Med ett demokratiparti minimerar man riskerna. Ett demokratiparti är en möjlighet att införa flytande demokrati i maklig takt över många år, med gott om tid att justera alla detaljer intill perfektion.

Demokratipartiet ger möjlighet till en fullt fungerande flytande demokrati redan från första dagen det finns representerat i en demokratisk församling. Men det ger bara flytande demokrati till de medborgare som faktiskt vill ha det. Alla andra kan fortsätta rösta på sina traditionella partier vart fjärde år som vanligt. Om den flytande demokratin visar sig fungera bättre än alternativet kan man räkna med att fler kommer att rösta på Demokratipartiet. På detta vis behöver man egentligen aldrig avskaffa den representativa demokratin. Givet att en stor majoritet röstar på Demokratipartiet så kommer landet att styras med flytande demokrati utan att någon ändrat så mycket som ett kommatecken i den nuvarande regeringsformen.

Det finns ett problem med ett demokratiparti, och det bör man vara öppen med från början. Det är möjligheten att medborgare deltar i den flytande demokratin utan att rösta på Demokratipartiet. Om man till exempel är en övertygad socialdemokrat kan man rösta på Socialdemokratiska Arbetarpartiet i riksdagsvalet samtidigt som man delegerar sin röst till en socialdemokratisk politiker i Demokratipartiets valsystem. Då ger man Socialdemokraterna inflytande både via sin riksdagsröst och via den flytande demokratin. Eftersom man kan delta i den flytande demokratin utan att rösta på Demokratipartiet så urholkas värdet av en röst på detsamma.

Problemet har ingen fullständig lösning. Men givet att flytande demokrati är bättre för de allra flesta medborgare så kanske det inte är ett problem alls. I vårt exempel med socialdemokraten utgick vi från att denne var överens med partilinjen i alla frågor. I verkligheten är det nästan aldrig så. Åsikter är individuella och så gott som ingen håller med ett parti i allt. Vår socialdemokrat, som ändå har gjort sig besväret att registrera sig hos Demokratipartiet, vill antagligen inte bara delegera sin röst till Socialdemokraterna. Antagligen vill hen också rösta själv i några frågor, eller delegera sin röst till någon annan i några specifika kategorier. Rösten i den flytande demokratin kommer inte att bli exakt som Socialdemokraternas. Så länge skillnaderna är små kommer det fortfarande löna sig politiskt för vår socialdemokrat att rösta socialdemokratiskt i riksdagsvalet. Men om skillnaderna blir lite större förändras ekvationen, då får man istället det största politiska inflytandet genom att rösta på Demokratipartiet och därigenom maximera stödet för sin egen unika mix av åsikter.

Sist och slutligen beror dock Demokratipartiets framgångar på att den flytande demokratin fungerar. Om den gör det och folk vill ha den kommer också ett demokratiskt parti att vinna mark. Alldeles säkert kommer det att dyka upp fler svårigheter, både stora och små, under resans gång. Men tanken med ett demokratiparti är just att man ska kunna hantera de svårigheterna i den takt man möter dem och på så vis underlätta en gradvis övergång till flytande demokrati.

Demokratipartiet skiljer sig från traditionella partierpå många sätt, men det finns också många likheter. De yttre formerna måste vara desamma för att det ska kunna verka i dagens parlamentariska demokrati. Det betyder att det måste finnas någon form av organisation. I Sverige är alla partier organiserade som ideella föreningar med allt vad det innebär av styrelser och formalia.

Så långt som möjligt bör man ändå styra Demokratipartiet enligt den flytande demokratins principer. Det finns ingenting som hindrar detta. Politiska partier bör styras demokratiskt och inget är mer demokratiskt än flytande demokrati. Konstigt vore det dessutom om ett parti för flytande demokrati inte ansåg det befogat att styra sig självt enligt samma metoder som man förespråkar för resten av samhället.

Om styrningen ska vara demokratisk kan det vara frestande att tänka att ett demokratiskt parti inte behöver ha några förtroendeuppdrag med särskilda befogenheter, allt bestäms ju ändå av medlemmarna tillsammans. Men faktiskt är det precis tvärt om. Även om alla beslut fattas demokratiskt måste de fortfarande utföras, och för att utförandet ska bli bra och dessutom i enlighet med de demokratiska besluten behövs lojala funktionärer på många förtroendeposter. Alla viktiga poster i Demokratipartiet bör tillsättas med fortlöpande personval – den högst rankade kandidaten innehar posten (med ordnade byten när omröstningens utfall ändras).

Demokratipartiet handlar mycket om att efterlikna ett flytande demokratiskt statsskick, vilket även bör speglas i den interna organisationen. Grundlagen har sin motsvarighet i partiets stadgar. De bör inte ändras alltför ofta. Istället bör man samla alla detaljbeslut som rör verksamheten i ett reglemente som blir motsvarigheten till vanliga lagar. Reglementet kan till exempel innehålla sådant som medlemsavgift, forumregler, omröstningsprocedurer och förtroendeposters ansvar och befogenheter.

Partiets förtroendeposter blir ungefär motsvarigheten till den flytande demokratins myndigheter. En viktig funktion är regelskötaren, som ansvarar för att reglementet hålls uppdaterat och fungerande – inte helt olikt ett lagråd. En annan är valförrättaren som ansvarar för att omröstningar hålls i god ordning och redovisar resultatet – motsvarigheten till en valmyndighet. Många fler förtroendeposter kommer att behövas, dels de mer traditionella, som ordförande, kassör och medlemsansvarig, men också helt nya anpassade för den flytande demokratiska organisationens behov.

Demokratipartiet fungerar som länk mellan medborgarna och den politiska makten.För att det ska fungera finns det ett uppdrag som är essentiellt, nämligen det som röstförmedlare. Röstförmedlarna är Demokratipartiets representanter i de politiska parlamenten. Deras uppgift är att förmedla åsikterna från Demokratipartiet till riksdagen och kommunfullmäktige.

Röstförmedlarna får sina instruktioner från valsystemet. De röstar enligt samma proportioner som valsystemets användare. Om till exempel 60 % av användarna röstar ja till något och 40 % röstar nej så kommer också 60 % av röstförmedlarna att rösta ja och 40 % nej. På detta vis uppstår en direkt länk mellan användarna i valsystemet, det vill säga medborgarna, och den politiska makten i parlamentet.

Att delta i voteringar är röstförmedlarens primära syssla men inte den enda. En annan är att lägga fram motioner som har stöd av valsystemets användare i parlamentet. Röstförmedlarna har även ett ansvar att förmedla information i andra riktningen. Från parlamentet försöker de rapportera så mycket som möjligt till valsystemet så att medborgarna kan hålla sig uppdaterade om vad som sker i maktens korridorer.

Även om röstförmedlarna främst sysslar med att förmedla röster från valsystemet till parlamentet kommer de också oundvikligen bli en sorts ambassadörer för flytande demokrati. Som sådana kommer det ingå i deras uppgifter att kommunicera med media och bidra till folkbildningen på området.

Traditionella partier har medlemmar och väljare. Demokratipartiet fungerar delvis på samma sätt. Men för Demokratipartiet finns en tredje grupp som är lika viktig, nämligen de deltagare som genom valsystemet bestämmer partiets politik under mandatperioden. En deltagare behöver varken vara medlem eller väljare och det finns därför inget som säger att deltagarna stödjer Demokratipartiets idéer. Även övertygade antidemokrater är välkomna som deltagare.

Medan deltagarna kan vara i princip vilka som helst och ha vilka politiska åsikter de vill så måste medlemmarna vara övertygade demokrater. I Demokratipartiet är medlemmarna en sorts funktionärer eller ideologer som utvecklar partiet och ser till att valsystemet fungerar enligt den flytande demokratiska modellen. Har de politiska åsikter utöver flytande demokrati så bör de vara diskreta med dem. Detta är särskilt viktigt för röstförmedlarna. Dessa förväntas rösta som valsystemet säger åt dem helt oberoende av sina eventuella personliga åsikter.

Det kan vara bra att tänka på hur partiet ska få en medlemsbas som delar partiets demokratiska värderingar. De flesta partier tar glatt emot alla som är intresserade men förbehåller sig rätten att utesluta de som senare visar sig ha fel åsikter. Det är möjligt att detta är tillräckligt även för Demokratipartiet. Men det är också möjligt att det är otillräckligt. Riskerna för ett demokratiskt parti med att få in fel medlemmar är stora. En enda röstförmedlare som hellre röstar efter egen övertygelse än valsystemets instruktioner kan i princip förstöra hela upplägget. Ännu värre kan det gå om antidemokrater nästlar sig in till valsystemets kärna och kan påverka det i någon riktning. Av det skälet kan det vara lämpligt att införa någon slags begränsat medlemskap, eller sympatisörskap. Som sympatisör får man bekanta sig med partiet och delta i många av dess aktiviteter under en tid innan man eventuellt blir upptagen som fullvärdig medlem.

Valsystemet är Demokratipartiets hjärta. Valsystemet registrerar användarnas röster, antingen direkt eller via delegering, och ger röstförmedlarna de instruktioner de behöver för att kunna rösta korrekt i parlamentet. Demokratipartiet kan inte fungera utan ett valsystem och därför är dess uppbyggnad av stort intresse.

Till att börja med kan valsystemet i princip bestå av penna, papper och valförrättare. Det är inget som hindrar att man gör det för hand så länge de grundläggande kraven att resultatet kan verifieras och arkiveras är uppfyllda. För ett parti med ett fåtal medlemmar och utan politiska mandat fungerar detta antagligen utmärkt. Men när medlemsbasen växer, och särskilt när partiet får politiska mandat, behövs det automatiserade system.

Ett valsystem för flytande demokrati har en del ganska avancerade funktioner. Det ska kunna ta emot förslag, skapa omröstningar, registrera röster från användare och sammanställa dessa till valresultat. Vidare ska det kunna hantera delegering av röster från en användare till en annan. Efterhand som partiet växer kommer många ytterligare funktioner att behövas.

Det enklaste sättet att få tag i ett avancerat IT-system är att betala ett IT-företag för att bygga det åt en. Men förutom att Demokratipartiet nästan säkert inte kommer ha råd med detta så finns det även trovärdighetsproblem i att låta tredje part utforma något som är helt centralt för partiets verksamhet. Dessutom binder man upp sig till en lösning som kan vara svår att bygga vidare på senare, vilket är olämpligt för ett litet parti som antagligen vill börja i liten skala.

Ett bättre alternativ är att använda något av de öppen källkod-baserade omröstningssystem som redan finns eller är under utveckling. Det mest kända exemplet som bygger på principerna om flytande demokrati är LiquidFeedback. Även om dess funktionalitet inte motsvarar Demokratipartiets behov fullt ut kan programmerare i partiets tjänst utveckla en egen version av systemet och bygga vidare på det som redan finns. I takt med att partiet växer och resurserna ökar blir det lättare att betala programmerare att utföra det arbetet.

Oavsett hur man utvecklar valsystemet bör man försäkra sig om att det sker med öppen källkod. Dels för att fullständig transparens kring valsystemet är viktigt för Demokratipartiets trovärdighet och dels för att idéerna om flytande demokrati ska kunna spridas så lätt som möjligt. Med öppen källkod kan alla demokratiska partier ta del av varandras framsteg.

Demokratipartiet vill vara ett parlament för alla medborgare. Ordet parlament härstammar från latinets parabolare som betyder att tala; ett parlament är alltså en plats där man talar. Demokrati handlar inte bara om att fatta beslut utan minst lika mycket om att diskutera sig fram till vad som är rätt beslut. Ett demokratiparti måste ge sina användare möjlighet att samtala, därför krävs ett partiforum.

Internetbaserade diskussionsforum finns det redan gott om och man kan fråga sig varför Demokratipartiet behöver ett eget. Anledningen är att det demokratiska samtalet är så centralt för det demokratiska beslutsfattandet i en flytande demokrati. Därför bör forumet vara integrerat med valsystemet och stödja en strukturerad diskussion kring förslag.

Ett partiforum ger också marknadsföringsmässiga fördelar. Via det kan man kommunicera med allmänheten och det ger en naturlig ingång för nya medlemmar. Det ger även möjligheten att hålla en ständigt pågående konversation mellan medlemmar, sympatisörer och deltagare.

Även ett demokratiparti måste marknadsföra sig. Men till skillnad från traditionella partier kan det inte bara skicka fram sina företrädare att kommentera aktuella frågor i media eller dela ut broschyrer som beskriver och förklarar partiets politik. Problemet i detta sammanhang är att Demokratipartiet inte har någon fast politik att marknadsföra. Tidningarna kan inte fråga partiledaren vad partiet tycker i den eller den frågan, Demokratipartiet har ingen åsikt i enskilda frågor. Den inställningen fungerar inte särskilt bra ihop med traditionell media som föredrar att förmedla enkla och lättfattliga budskap.

För Demokratipartiet blir det istället traditionellt gräsrotsarbete som kommer att föra ut budskapet och vinna nya anhängare. Detta behöver inte vara något negativt. Mycket talar för att traditionell media förlorar mark medan bloggar, diskussionsforum och social media, den nya tidens gräsrotsarenor, vinner terräng.

Till stor del handlar det om att utbilda människor snarare än att övertyga dem. De flesta är redan demokrater. De tror på den demokratiska idén och så snart de inser att flytande demokrati fungerar så tror de även på den. En valstuga för Demokratipartiet bör inte basunera ut ett färdigt budskap utan istället inbjuda till dialog och låta folk uttrycka sina egna politiska åsikter. Kanske kan man till och med ställa upp några datorer och låta folk testa den flytande demokratins verktyg i praktiken.

4-procentspärren till riksdageninnebär att det finns många småpartier som hamnar utanför. För Demokratipartiet är dessa småpartier utmärkta kandidater för valsamverkan. Om Småpartiet istället för att själv ställa upp i val säger åt alla sina väljare att rösta på Demokratipartiet och sedan delegera sin röst i valsystemet till Småpartiet så får Småpartiet precis det inflytande över riksdagsbesluten som de skulle ha fått om det inte funnits någon 4-procentspärr (detta förstås förutsatt att Demokratipartiet kommer in i riksdagen).

Men det är inte bara småpartier som är tänkbara kandidater för valsamverkan, kanske inte ens de främsta kandidaterna. En av den flytande demokratins tydligaste fördelar är att den ger möjlighet att själv välja grad av politiskt engagemang. Och detta gäller inte bara medborgare utan även organisationer. En intresseförening kan registrera sig som delegat bara i frågor som de verkligen är insatta i och intresserade av. Naturskyddsföreningen kan vara delegat i miljöfrågor, Motormännens Riksförbund i infrastrukturfrågor och Företagarna i näringslivsfrågor, för att bara ta några exempel.

Alla dessa intresseorganisationer har tidigare fått politiskt inflytande genom att lobba de traditionella partierna att ta upp just deras frågor. Demokratipartiet kommer att ge dem en ny möjlighet att utöva inflytande direkt utan att ta omvägen genom politikerna. Och när de märker att flytande demokrati ger dem en ny plattform att verka utifrån får de också ett incitament att stödja Demokratipartiet.

Ett demokratiparti kan låta som en utopi, men faktum är att det redan finns ett parti vars enda punkt på partiprogrammet är att erbjuda alla väljare en länk in i riksdagen och en möjlighet att styra dess mandat genom flytande demokrati. Direktdemokratierna heter det. Partiet kandiderar till riksdagen den 15 september och även till ett antal kommuner, bland annat Stockholm och Göteborg. Om du tror att flytande demokrati kan vara något för Sverige så kan det vara en god idé att ta kontakt med Direktdemokraterna för att se hur du kan hjälpa till att förverkliga visionen, eller rösta på dem i nästa val.

Vill du veta mer om hur flytande demokrati fungerar så finns det en bok att läsa, en Facebook-sida att besöka samt några äldre bloggposter på den här sidan som belyser ämnet från olika vinklar.

Advertisements

One thought on “Ett parti för flytande demokrati – Ett utdrag ur boken ”Flytande demokrati” av Anders Lönnfält och Joakim Sigvald

  1. Apropå demokrati;

    Eländena i t ex Sverige hänger ju ihop med att Riksdagen ej nyttjar sin författningsenliga rätt att rekvirera Suveräna Pengar från Riksbanken till sina budgetunderskott – p g a nödvändiga infrastrukturinvesteringar, social välfärd osv. Nationalekonomi/Suveräna Pengar är verktyg för att uppnå politik med – och politik skall därför ej begränsas av budgetramar.
    .

    Politiker utan Suveräna Pengar har helt enkelt ingen annan ”makt” – än att höja skatter och avgifter, underlåta att göra nödvändiga infrastrukturinvesteringar, sälja ut statens = medborgarnas tillgångar, låna pengar till hög ränta med återbetalningsplikt, och ej minst att minska på den sociala välfärden osv. Detta har nu ovedersägligt pågått i Sverige i en förskräckande samhällsraserande fart sedan början av 1990-talet. En graf som kristallklart för det i bevis finns här .

    Detta därför att den reella makten – finns i dags dato hos den s k marknaden i form av affärsbankerna – som står för det allt överskuggande mesta av nyproduktionen av pengar. Så den penningmakten finns ej alls i Riksdagen – oavsett vilket ”röra” som håller i ”styrspaken”. Det kan vem som – inklusive matematikkunniga barn – räkna ut med baken.

    – slut citat från min URL-länk.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s